VrålJazz

Imorgon fredag intar vi Scharinskas scen igen. Väntan har varit lång (mest för oss kanske) men nu är det äntligen släppfest för Ny Våg-samlingen " Umeå Vråljazzgiganter". Det har tagit ett tag, ett bra jäkla tag, men nu så. Vi peppar! Och ser fram emot att ni slutar tjata om när den ska komma.

Sommaren 2007 blev vi tillfrågade om vi ville medverka på skivan med en egenskriven låt på svenska och en svensk cover. Vi sa hell yeah och knåpade ihop vår första (och faktiskt fortfarande enda) låt på svenska - Ålidhem. Som cover valde vi att tolka Etiquette Monas "Amsterdam". Vi spelade in båda låtarna under en och samma varma sommardag i en källarstudio i ett hus som tillhörde en MC-klubb. I ärlighetens namn var det en något läskig upplevelse. Utanför studions fyra väggar fanns en massa hemliga rum, ett med bråte, ett igenbommat, ett med några stålsängar och en toalett som sett bättre dagar. Jag var lite rädd hela tiden.

Shit, det slog mig på repet i söndags vad mycket som hänt sedan dess. Sedan den där sommaren. Och hur mycket som har hänt i år....Tänk att det fanns en tid då trumintrot till Amsterdam var det svåraste (och värsta) Maria visste.

Elin.

Note to Self

Att spela tamburin genom att sådär lite nonchalant hålla takten mot låret må se jävligt snyggt ut på scen.Eftersom vi är ett mickstativ kort i repan fick jag helt enkelt, ofrivilligt öva på det igår. Att slå en relativt hård plastbit upprepade gånger mot samma ställe på kroppen i kanske två timmar sätter sina spår. Jag och lårkakan ångrar oss bittert.